Tror jag verkligen på det här?

Det är väl ingen som tror på att Tor åker på molnen när det åskar? Eller att Oden och hans vilda jaktlag rider över novemberhimlen och ger upphov till de kalla stormarna på senhösten?

Det var frågor som kom upp på insändarsidorna i pressen efter det årliga blotet i Gamla Uppsala. Som hedning fick jag mig en rejäl tankeställare. Mina tankar är inte alls självklara, speciellt inte eftersom jag och de som delar min trosuppfattning inte har något dogma att förhålla oss till. Det finns ingen helig skrift, inga lagar och inga fast formade tradititoner. De som är vana vid de patriarkiska religionerna, dvs Kristendomen, Judendomen och Islam kanske frågar sig vad som blir kvar om man slänger bort dessa tre grundpelare.

Mitt svar skulle bli naturen. Vi som definierar vår tro som tillhörande Forn Sed, har lika många svar som medlemmar, men i det vi kallar Forn Sed, ingår tro på de nordiska gudar och gudinnor som dyrkades här innan Norden kristnades. En del av oss upplever naturen i sig själv helig och vänder sig inte till gudomligheter eller andra väsen. Ytterligare några av oss fokuserar på väsen som vi anser finnas i naturen, till exempel sådana som våra förfädrar och förmödrar kallar vättar.
Några av oss anammar allt detta, några av oss nöjer sig med en eller två av ovanstående exempel.

Många av oss går med Torshammare kring halsen, men förknippar den absolut INTE med rasism och främlingsfientlighet. Vi tänker på den Tor som beskyddar människorna, även de invandrade människorna, Tor som är familjefadern och som bringar åska och regn som vattnar åkrarna.
Tror någon av oss på att Tors vagn åker där uppe bland molnen?
Antagligen inte. Jag har hittills inte träffat någon som bokstavligen tror att en vagn med en stor rödbrusig man dundrar förbi över himlen, lika lite som de flesta kristna skulle hävda att Gud är en långskäggig gubbe som sitter på ett moln.
Som alla andra religioner är Forn Sed lika mångfaldig som komplex. Myter och bilder svämmar över av symbolik. Vi kan bara vända oss till Hinduismen som exempel, en religion som följs av ca 80% av Indiens invånare, 87% av Nepals och som är den tredje största religionen i världen, näst efter Kristendomen och Islam. Även här finner vi många lokala traditioner och i ärlighetens namn finner vi både Islam och Kristendomen lika mångfaldig och kameleontlik beroende av vilket geografiskt område vi befinner oss i.

Med den här bloggen vill jag väl helt enkelt släppa in alla under täcket som är nyfikna på hur en modern hednings vardag och religiösa liv ser ut. Här kommer säkert också tips på filmer, litteratur och events runtom i världen som berör ämnet.
Själv definierar jag mig som en polyteist. Det betyder att jag erkänner existensen av flera gudinnor och gudar. Personligen har jag inte bara nordiska gudomligheter på mitt husaltare, utan även t ex afrikanska. Urvalet handlar om vilka jag upplever en närhet och en intensiv samhörighet med. Det är inte något som jag själv upplever att jag har valt. Som många troende har jag vid olika tillfällen i mitt liv känt mig 'kallad' av en högre makt än mig själv.

Jag har också en magisterexamen i Religionshistoria och en fil kand i Historia. Det gör att jag gärna pratar om religion även ur ett vetenskapligt perspektiv. (Jag ser redan fram emot att ta upp psykologin bakom ett religiöst sinne i ett inlägg)
För mig är vetenskapen och religionen ett äkta par som inte går att separera. Mer om detta i ett annat inlägg.

Välkomna hit, ni som orkar läsa i detta oändliga hav av bloggalternativ! Tveka inte att kommentera med dina egna åsikter kring ämnet. Jag är öppen för andras trosuppfattningar och hoppas kunna lära mig ett och annat av er också.

God natt för nu och njut av bilden av Tor utklädd till Freja, med en förtjust Loke bakom sig. Bilden är hämtad från Peter Madsens serie Valhalla.

Kramar!